torsdag 23 februari 2012

Verksamhetsberättelse

(även som worddokument härWord)

FoU-enhetens personal


 
FoU-chef
Katarina von Greiff, fil.dr. i pedagogik, lektor vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, familjeterapeut.
073-079 36 66
e-post kgf@lidingo.se

Forskningsassistent
Isabel Andersson, socionom, familjeterapeut, handledare. Inriktning mot alkohol- och drogrelaterade frågor. Seminarieledare för Implementering av de Nationella riktlinjerna och Stockholms läns policy samt processledare för implementering av policyn.
073-079 94 74
e-post isabel.andersson@lidingo.se

 
Forskare
Lotta Berg Eklundh, fil.lic. i socialt arbete, universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Forskare med Inriktning mot barna- och ungdomsvård samt förebyggande arbete. Utvärderingsfrågor.
073-079 36 67
e-post lbu@lidingo.se

 
Forskningsassistent
Eva Ekelund Wrangsjö, fil.mag.i socialt arbete, socionom, universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Inriktning mot försörjningsstödsfrågor och utveckling av reflektionsgrupper.
073-079 36 68
e-post eeo@lidingo.se
 

Forskare
Riitta Eriksson, fil.dr. i internationell pedagogik, legitimerad psykolog. Inriktning mot alkohol- och drogrelaterade frågor samt flyktingfrågor och migration. Projektsamordnare för Implementering av Nationella riktlinjer och policy.
073-079 36 69
e-post reo@lidingo.se

 
Forskare
Lisa Skogens , fil.dr. i socialt arbete, lektor vid Institutionen för socialt arbete samt bitr. studierektor för masterutbildningen vid samma institution. Inriktning mot alkohol- och drogrelaterade frågor. Utvärdering av ASI- instrumentet.
073-079 09 88
e-post liss@lidingo.se  
 
 

Hemsida för FoU Nordost


FoU-enheten har en egen hemsida i anslutning till den web-portal för FoU-miljöerna som tillhandahålls och administreras av den nationella intresseföreningen FoU Välfärd. Adress till hemsidan är www.fouvalfard.org/nordostlänk till annan webbplats. Förutom information om FoU Nordosts verksamhet, styrgrupp, kontaktpersoner m m. så ska här finnas aktuell information om nya rapporter samt  datum och program för  seminarier, föreläsningar och temadagar. Under våren 2010 flyttades administrationen av den gemensamma web-portalen för samtliga FoU-miljöer från FoU i Väst till ett web-hotell "Ballou". I samband med att ny information skulle läggas in angående höstens verksamhet framkom det att den lösning som rekommenderades och valdes när vår egen hemsida för FoU Nordost skulle byggas, med redigering i Front Page, inte längre fungerade i den nya web-miljön. Under hösten har olika lösningar för detta problem undersökts utan något resultat och hemsidan har därför varit ur funktion. Inför år 2011 undersöks nu andra möjligheter som kommer att innebära att en ny hemsida med andra verktyg ska byggas upp.

 
Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorgsarbete i nordostkommunerna i Stockholms Län, FoU Nordost vill härmed avlämna följande årsredovisning med verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2010.

Inledning


FoU Nordost består av nordostkommunerna Danderyd, Lidingö Stad, Norrtälje, Vallentuna, Vaxholms Stad, Täby samt Österåker. Den uttalade grunden för arbetet som bedrivs på FoU Nordost enligt avtal (2002 samt kompletteringar 2006, 2009) är att verksamheten ska ägna sig åt både praktiknära forskning och utvecklingsinsatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

Under året har arbetet med Implementering av de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård samt Stockholms läns "Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende" gått in i en ny fas som bestått i att varje kommun har haft möjlighet att framföra önskemål om fördjupning av för dem angelägna olika frågor. Representanter från beroendevården, kriminalvården, psykiatrin och primärvården har bjudits in och deltagit i dessa sammankomster som personal från FoU Nordost har hållit i.
 
En FoU-rapport har publicerats under året; Tiden på Attundaskolan - Det här gav den oss. Några före detta elever från resursskolan Attunda ger sina bilder av vilken betydelse tiden på Attundaskolan haft för dem. Rappoten är författad av Anders Delryd (se s 17).

 
Samarbetet mellan de tre FoU-enheterna i Stockholms län, FoU Nordväst, FoU Södertörn och FoU Nordost fortsätter vad gäller det gemensamma forskningsprojektet om ensamkommande flyktingbarn. Två personer från varje enhet ingår (se projektetbeskrivning s).
Inom projektet Ensamkommande flyktingarn har en artikel "Hur ska barnen bemötas?" publicerats i Invandrare & Minorireter nr 5-6/2010.
 
Ytterligare medel har beviljats från Europeiska flyktingfonden, Migrationsverket för det under 2009 påbörjade gemensamma projektet om de ensamkommande flyktingbarnen/ungdomarna tillsammans med FoU Nordväst och FoU Södertörn. Medel har även beviljats från KSL (Kommunförbundet Stockholms län) och HSN (Hälso- och sjukvårdens förvaltning) för lokalt utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik för att fortsätta utveckla den lokala missbruks- och beroendevården i nordostkommunerna.

Styrgruppen har uppmanat FoU Nordost att söka forskningsmedel från olika instanser, vilket har resulterat i att vi utöver ovannämnda projekt har ytterligare forskningsprojekt igång sedan tidigare: Vuxna och missbruk,  författare Riitta Eriksson (se s 12).
 
Ännu ett projekt "Var sin hand" har beviljats medel av Socialstyrelsen. Projektet som börjar 2011 handlar om samsjuklighet och samverkan i olika perspektiv mellan brukare, primärvård, beroendevård, psykiatri och socialtjänst (se s 12).

Mål och inriktning


FoU-enheten ska genom praktiknära forsknings- och utvecklingsinsatser och genom utbildning utgöra en resurs för utvärdering och utveckling av kvaliteten i de sociala tjänsterna samt av personalens kompetens. Syftet med verksamheten är att utifrån politiska mål, kommunala riktlinjer och klienternas behov bidra till en systematisk metod- och kunskapsutveckling så att nyttan och värdet av socialtjänstens insatser bättre kan mätas och värderas. FoU-enhetens inriktning är verksamhets- och personalutveckling med basen i individ- och familjeomsorgen och dess samverkanspartners. Den kommunala FoU-verksamheten ska utgå från praktikens behov och präglas av hög grad av medverkan från praktiker. Verksamheten ska bedrivas med stöd av vetenskapliga metoder och teorier och präglas av ett humanistiskt synsätt.

FoU Nordosts styrgrupp

Styrgruppen består sedan årsskiftet av förvaltningschef eller ansvarig chef för Individ- och familjeomsorgen från vardera delägande kommun. FoU-chefen är representant i styrgruppen och bereder ärenden inför styrgruppens sammanträden. Socialchef Leif Söderholm från Lidingö har varit styrgruppens ordförande under 2010, sekreterare under året har varierat. Styrgruppen fastställer årliga budgetramar och verksamhetsplaner samt beslutar i strategiska frågor och ansvarar för uppföljning av verksamheten. Styrgruppen har sammanträtt två gånger under året

Styrgruppens sammansättning      
         
Kommun/Stad                    Representant-förvaltning
Danderyd                           Margareta Heimer   
Lidingö                               Leif Söderholm
Norrtälje                             Sören Fredriksson
Täby                                   Lisbeth Sämå
Vallentuna                           Anne Saaristo/Inga-Lill Björklund
Vaxholm                              Ingrid Ekstedt/Susanne Erixon
Österåker                            Anne Simmasgård

FoU-råd

FoU-rådet består av en representant med chefs- eller utvecklingsansvar från varje delägande kommun, en forskningsassistent från FoU med sekreterarfunktion samt FoU-chefen som är ordförande. Rådet ansvarar tillsammans med FoU-chefen för idéproduktion, utveckling av verksamheten samt prioritering av projekt som finansieras av FoU Nordost. Rådet ska lämna förslag till budget och verksamhetsplan till styrgruppen. FoU-rådet sammanträder sex gånger om året. FoU-rådet utgör en viktig länk mellan FoU-enheten och kommunerna. Under året har ytterligare två personer från FoU Nordost deltagit i samtliga FoU-råd då de ansvarat för flera projekt inom missbruksområdet, bland annat Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård och vi har varit angelägna att förankra det arbetet med kommunernas representanter för att underlätta samarbetet. 
 

FoU-rådets sammansättning

Kommun           Representant i Nordosts FoU-råd
Danderyd          Gunila Stenzelius, enhetschef
Lidingö              Lisbeth Molander, enhetschef
Norrtälje            Pia Blomgren,enhetschef,
                         Lotta Westerberg, kvalitetsutvecklare,
Täby                  Kotte Wennberg, enhetschef
Vallentuna          David Matscheck,specialist/ utredare
Vaxholm             Desirée Sjölin, enhetschef
Österåker           Yvonne Aili enhetschef
FoU Nordost        Lotta Berg Eklundh, forskare
FoU Nordost        Katarina von Greiff, FoU-chef

Lokala FoU-grupper

Lokala arbetsgrupper finns i respektive kommun. Samordnare för den lokala gruppen är FoU-rådets kommunrepresentant. De lokala grupperna arbetar dels med idéproduktion till FoU-rådet och dels med presentationer av pågående projekt både inom den egna kommunen och kommunövergripande. Flera kommuner anordnar frukostmöten ett par gånger per termin där olika forskningsprojekt presenteras.  
 

Personal

FoU-chefen har under 2010 arbetat 100%. En forskare med inriktning mot alkohol- och drogrelaterade frågor har en tillsvidareanställning på 50 %. Hon har beviljats forskningsmedel för projektet Ensamkommande flyktingbarn samt medel för arbetet med Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Hon har under året arbetat 100 %. En forskare, som arbetar med inriktning mot barna- och ungdomsvård, förebyggande arbete samt utvärderingsfrågor har under första halvåret arbetat 60 %, därefter 80%. Ytterligare en forskningsassistent med inriktning mot försörjningsstöd har under året haft en tjänstgöringsgrad på 35 %. Ytterligare en forskare har under året arbetat med en utvärdering av ASI-instrumentet, hon har arbetat 20 %. En person har varit anställd på 80 % för att genomföra seminarier om Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård samt Missbrukspolicy, processledning genom SKL:s satsning "Kunskap till praktik" samt som förstärkning till försörjningsstöd.  

Temadagar, Cirklar och Seminarier

Medarbetare inom de olika verksamhetsområdena försörjningsstöd, barn och familj samt missbruksområdet har under året inbjudits till temadagar inom respektive kärnområde. Temadagarna har bland annat byggt på presentationer av verksamheter inom de olika kommunerna och gett utrymme för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Dessutom har föreläsare utifrån inbjudits vid några temadagar.
 

Försörjningsstöd

Medarbetare inom verksamhetsområdet försörjningsstöd har inbjudits till en temadag och två seminarietillfällen med tema under 2010. Våren innehöll två seminarietillfällen med diskussion av genomförandeplaner i arbetet med försörjningsstöd; hur används genomförandeplanen, liksom hur den kan bli en hjälp i arbetet att nå målen tillsammans med klienten. Under hösten inbjöds till temadag med Jenny Nybom, Socialstyrelsen. Hon presenterade resultat från sin kommande avhandling om "Socialtjänstens arbete med biståndsmottagare och målet om självförsörjning". Dessutom presenterades aktuell information om utveckling av utrednings- och bedömningsinstrument i arbetet med försörjningsstöd.

Arbetande seminarium om arbetslöshet

Deltagare från de olika kommunerna har sedan våren 2006, deltagit i ett arbetande seminarium om arbetslöshet. Arbetande seminariet som arbetsform innebär att deltagarnas gemensamt formulerade frågor bildar utgångspunkten för träffarna. Syftet är att ge möjlighet att dels skapa nätverk för olika frågor om arbetslöshet och försörjningsstöd, dels ta del av varandras erfarenheter mellan kommunerna. Arbetande seminariet har haft två träffar under våren och två under hösten. Olika frågor som rör arbetslöshet, försörjningsstöd och rehabilitering har behandlats och gruppen har även diskuterat och gett förslag på innehåll till temadagarna under 2010. Antal deltagare har varit ca 10, med representation från sex kommuner.

 
Reflektionsgrupp för nyanställda socialsekreterare
FoU Nordost vänder sig till socialsekreterare som är relativt nya i arbetet, eller har arbetat i högst två år, med försörjningsstöd, missbruksfrågor, eller barn- och familjearbete. Syftet med gruppen är att ge tid för eftertanke och reflektion kring de egna erfarenheterna i arbetet och få dela dessa med andra kollegor, glädjeämnen såväl som svårigheter. Gruppträffarna har en given struktur, men utgångspunkten är deltagarnas önskemål om innehåll och aktiva medskapande. Man har tillsammans fastställt ett samarbetskontrakt för träffarna. Deltagarna i reflektionsgruppen ombads att skriva ner sina synpunkter under följande rubriker: syfte och innehåll, arbetsformer, struktur och övriga synpunkter.En grupp har träffats under våren och en under hösten; antal deltagare i genomsnitt sex personer.

 
Förebyggande arbete med barn, ungdomar och deras familjer
Nätverket om förebyggande arbete och tidiga insatser för barn, ungdomar och deras familjer med representanter från kommunerna inom FoU Nordost, har under året träffats vid fyra tillfällen och arbetat med frågorna om samverkan och om utvärdering. Detta kommer fortsättningsvis att vara de bärande temana för denna grupp. Dessutom har också ett särskilt nätverk för ledare av strukturerade barn- och ungdomsgrupper startats och träffats vid fyra tillfällen. Syftet för detta andra nätverk är förutom att dela erfarenheter och kunskap också att öka samverkan och underlätta rekryteringen av barn och deras föräldrar mellan kommunerna. Detta för att på bästa sätt tillgodose behov av grupper som riktar sig till dels olika målgrupper, dels olika åldersgrupper och därigenom på bästa sätt använda tillgängliga resurser.
 

Forskningscirkel

En forskningscirkel med syfte att hjälpa deltagarna att komma igång med egna projekt anordnades. Teoretiska genomgångar av centrala vetenskapliga begrepp av betydelse för att göra en projektansökan behandlades.
 

Seminarium om vårdnadsöverflyttningar

Under våren anordnades ett seminarium om handläggningen av vårdnadsöverflyttningar och frågeställningarna i arbetet med barn, ungdom och familj. I seminariet medverkade medarbetare från socialtjänsten i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd samt Agneta Lundberg Lindroth, stadsjurist i Stockholms stad.

 
Seminarium om olika perspektiv på barnperspektiv

FoU Nordost anordnade ett seminarium på temat om vad som  kan vara ett barnperspektiv beroende på vem som tillfrågas. Programmet inleddes med en presentation av viktiga förändringar av lagstiftning och aktuell forskning om barnets bästa och barnets rätt till delaktighet  samt frågan om och på vilket sätt barnen ska vara i centrum i socialtjänstens arbete. Därefter gjordes en genomgång av  resultaten från magisteruppsats om barns erfarenheter av separationer i familjen, skriven av Nina Stenbom, familjerättsekreterare i Danderyds kommun.

 
Seminarium om kontaktfamiljsinsatsen

Seminariet inleddes med en presentation av en nyutkommen licenciatsavhandling, författad av Lotta Berg Eklundh, som behandlar insatsen kontaktfamilj för 50 barn, med material som hade samlats in under en sjuårsperiod. Därefter handlade seminariet om att analysera och diskutera hur studiens resultat kunde relateras till de sju FoU-kommunernas arbete med kontaktfamiljer.

 
Temadag om arbetet med att stödja barn till föräldrar med psykisk ohälsa; "Barnkraft"  

FoU Nordost anordnade under hösten tillsammans med Danderyds kommun ett seminarium om arbetet med  projektet "Barnkraft" som syftar till  att skapa förståelse och insatser för dessa barn och deras föräldrar. Familjeteamet i Danderyd och en projektmedarbetare från Prima vuxenpsykiatri gjorde en  presentation av arbetet inom ramen för deras projekt. Därefter föreläste, Bitta Söderblom som är ansvarig för arbetet med Barnkraftsgrupper i Helsingfors, om detta arbetssätt och dess teoretiska utgångspunkter.
 

Arbetet med bedömningar och prioriteringar i social barnavård

Francesca Östberg föreläste om sin doktorsavhandling om arbetet med bedömningar inom den sociala barnavården. I forskningsstudien ingick samtliga anmälningar och ansökningar som hade inkommit till två olika socialkontor under en tvåmånadersperiod. Förutom studier av dokumentationen kring dessa 260 barn och ungdomar hade hon också gjort ett omfattande antal intervjuer med de medverkande socialarbetarna. Efter föreläsningen gavs utrymme för reflektion och diskussion om arbetet i de egna kommunerna.

 
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård samt Policy i Stockholms län

De lokala arbetande seminarierna har pågått även under 2010 med representanter från bland annat beroendevården, psykiatrin, kriminalvård, socialtjänst samt primärvård i vissa fall. Ett flertal kontaktpersoner från nordostkommunerna har deltagit i processledarutbildning i regi av KSL och HSN. Lokala samråd har reviderats eller nybildats i samtliga kommuner och arbete har pågått utifrån de lokala genomförandeplanerna.
 

Lokala arbetande seminarier

I två kommuner har skett lokala seminarietillfällen med fokus att reflektera över samtal, bemötande, MI-reflektioner m.m.

 
Ensamkommande flyktingbarn

Två seminarier har organiserats i samarbete mellan FoU Nordost, FoU-Nordväst och FoU-Södertörn inom projektet Ensamkommande flyktingbarn. I det första seminariet medverkade Anders Hjern, barnläkare och professor med särskild inriktning på barns hälsa i ett folkhälsoperspektiv. Utifrån sin kliniska erfarenhet och forskning tog han upp psykosociala aspekter på flyktingfamiljers situation. I det andra seminariet medverkade Lutine de Wal Pastoor, Fh.D. Educational Anthropology, senior forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress i Norge. Hon presenterade sin forskning som handlar om hur kommunerna kan erbjuda lärande- och omsorgslösningar som på sikt kan förbereda ensamkommande flyktingbarn för ett aktivt deltagande i samhället. Två medarbetare presenterade projektet Ensamkommande flyktingbarn för förvaltningsgruppen i Lidingö stad i september 2010. Inom ramen för projektet finns ett nätverk inom nordost, bestående av handläggare och samordnare inom socialtjänstens flyktingfrågor med ensamkommande barn. Nätverket har träffats vid två tillfällen under året i syfte att identifiera och försöka hitta lösningar på problemområden i det praktiska arbetet med målgruppen och att bedriva utvecklingsarbete kopplat till aktuell forskning.
 

Två föreläsningar om ekonomi, barn och socialtjänst

Samtliga enheter inbjöds till två föreläsningar. Johan Holmdahl, Stockholms universitet, presenterade sin lic.avhandling "Hot om vräkning. Tre aktörers perspektiv", och Anne Harju, Växjö universitet, presenterade sin doktorsavhandling "Barn och knapp ekonomi".
 

Utbildning i MI (motiverande samtal)

En tre-dagars grundutbildning i MI har genomförts för fältarbetare inom nordostkommunerna. Utbildningen har innehållit introduktion av MI, genomgång av grundläggande principer/tankesätt och metodik med åtföljande tillämpningsövningar.
MI, Motivational interviewing, motiverande samtal i svensk översättning, är en professionell samtalsmetod som fokuserar på motivationsprocesser för att uppnå förändring. Utgångspunkten är den hjälpsökandes uppfattningar. Den professionella samtalspartnern erbjuder ett reflekterande rum där klienten är den aktiva parten och får möjlighet att utforska sin motivation och ta ställning till eventuell förändring. Ett aktivt och empatiskt lyssnande är grunden i MI där redskap som enkla, bekräftande och komplexa, nyskapande reflektioner, sammanfattningar och öppna frågor är centrala. Motiverande samtal (MI) har på senare tid fått genomslag inom missbruks- och beroendevården men används även inom många andra områden. Upphovsmännen till metoden är William Miller och Stephen Rollnick. MI bygger på inlärnings- och socialpsykologi och är en samtalsmetod med syfte att nå ett optimalt samarbete mellan klient och behandlare. Utgångspunkten för motiverande samtal är att klienten har egna resurser att genomföra en förändring. MI är ett förhållningssätt snarare än en metod för att öka sannolikheten av att klienten ändrar sitt problembeteende.

 
Planeringsmöten med enhetschefer för försörjningsstöd

I samband med utökning av FoU nordosts arbetstid med försörjningsstöd har två träffar med cheferna för försörjningsstöd och FoU nordost skett. Vid dessa möten har diskuterats kommunernas önskemål om angelägna frågor för FoU att arbeta vidare med.

 
Utvärdering

Samtliga föredrag, cirklar och temadagar som arrangeras av FoU Nordost utvärderas skriftligt. Utvärderingarna utgör en grund för det interna arbetet med vidareutveckling av arbetsformerna på FoU.

Referensgrupper

Vuxna och missbruk

En referensgrupp har varit knuten till projektet "Vuxna och missbruk" med en representant från varje kommun samt två medarbetare från FoU Nordost. Gruppen, som under 2010 har haft fyra möten, har följt utvecklingen, arbetat fram strategier för forskningsprojektet samt haft i uppgift att förankra projektet i respektive kommun. Intervjuer har gjorts med 16 informanter. En fokusgruppintervju har också ingått som metod. Deltagarna i referensgruppen har medverkat i processen genom att utifrån intervjumaterialet diskutera och reflektera över orsaker till hur missbruk och beroende utvecklas samt huruvida det går att se några framgångsfaktorer för tillfrisknandet.

 
Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar

En referensgrupp har följt projektet som startade 2009. Referensgruppen formas av de tre FoU-enheterna i Stockholms län med sex representanter, två från varje FoU-enhet. Övriga personer i referensgruppen är "brukarrepresentant", f.d. ensamkommande barn, en forskare från Tema Etnicitet, Linköpings universitet, en verksamhetschef på Röda Korset, Stockholm samt tre som representerar det kommunala mottagandet av ensamkommande barn. Gruppen har sammanträtt två gånger under 2010.

 
Implementering av ASI

För att utbildningssatsningen med standardiserade bedömningsmetoder, framför allt ASI ska få bestående verkan har implementeringsprocessen fortlöpande förankrats på olika nivåer, t.ex. i FoU-rådet och i referensgruppen "Vuxna och missbruk". En genomförandeplan har diskuterats och antagits både av kommunernas socialchefer (2008-02-04) och av enhetschefer inom missbruks- och beroendevård (2008-02-15) och har reviderats under 2010.

I januari 2010 organiserades en ASI-utbildning i samarbete mellan FoU Nordost och David Zingmark.ASI-nätverk för användare och chefer har träffats två gånger under 2010. I april 2010 anordnades ett gemensamt seminarium för chefer och ASI-andvändare där frågor kring utbildning i ASI samt reviderad plan för genomförande diskuterades samt en presentation gjordes hur statistik från ASI-net kan användas. Utifrån kommunernas önskemål inbjöds ASI-nätverket till ett gemensamt seminarium i oktober där medarbetare från en nordostkommun presenterade ASI-skattningar. Två medarbetare från FoU har deltagit i dessa nätverk.
    
 
Barns Behov i Centrum (BBIC)

Arbetet med utbildning och implementering av BBIC-metoden i kommunerna har pågått sedan  år 2006. FoU Nordost har ansvaret för regional samordning, uppföljning och utveckling. I uppdraget ligger också kontakten på nationell nivå (fyra möten per år) samt att hålla i utbildarnätverket (med chefer och utbildare) som också har träffats vid fyra tillfällen under året. Under år 2010 har fyra av kommunerna fått permanent licens och de övriga tre förväntas bli färdiga under nästa år.  Utbildningen och implementeringen av BBIC har accentuerat efterfrågan på fördjupning av olika delområden inom socialtjänstens arbete. FoU Nordost har därför under året fortsatt med att anordna seminarier och temadagar som berör olika områden i kommunernas arbete, t.ex. familjehem och med öppenvård.Dessutom inbjöds samtliga LSS-handläggare till ett seminarium om arbetet med funktionshindrade barn och dess kopplingar till BBIC. med utbildare.

Under året har det arbetande seminariet för familjerätt (med deltagare både från samtliga nordostkommuner och fem av kommunerna inom FoU Nordväst) haft sex möten. Man har fortsatt att  analysera arbetet med vårdnadsutredningar i förhållande till BBIC samt att utveckla blanketter för en BBIC-inspirerad struktur. Fem olika blanketter används nu på prov i nordostkommunerna.

Pågående projekt på FoU Nordost

Utvärdering av användning av ASI inom socialtjänstens missbruksenheter i nordostkommunerna i Stockholms län

Länsstyrelsen i Stockholms län beviljade under 2008 medel för att följa upp och utvärdera den utbildningssatsning i standardiserade bedömningsinstrument inom missbruk och beroende som genomfördes i nordostkommunerna under 2007 och 2008. Den forskare som anställdes fr.o.m.080101(omfattning 30 % av heltid) för att genomföra projektet har under 2009 arbetat 30 % av heltid fram till2009-05-31och från2009-06-0120 % av heltid. I och med den lägre tjänstgöringsgraden beräknas projektet vara klart och avrapporterat vid årsskiftet 2010/2011. Projektet fortlöper enligt projektplan och under 2010 har slutintervjuer gjorts med enhetschefer eller motsvarande i alla kommuner och en preliminär rapport är sammanställd. Vissa justeringar av den slutgiltiga rapporten kommer att göras under inledningen av år 2011 dels för att några uppgifter från enhetschefer saknas i nuvarande version dels för att rapporten kan komma att justeras efter behandling på interna seminarium (med FoU medarbetare och med personal inom kommunerna).

 
Projekt om implementering samt utvärdering av BBIC i kommunerna inom FoU Nordost i Stockholms län

Arbetet med ett BBIC-projekt med en två-årig finansiering från Länsstyrelsen har fortsatt under året.  Utvärderingen har ett särskilt fokus på hur barns delaktighet och behov tillgodoses i kommunernas utredningsarbete men handlar också om att studera själva utredningsprocessen. En referensgrupp med representanter från de sju kommunerna träffas kontinuerligt och arbetar med planering och genomförande av projektets olika delar. Utvärderingen innehåller tre delstudier. Den aktgranskning i de sju kommunerna som genomfördes under föregående år (med material från utredningar rörande 105  barn och ungdomar), har nu bearbetats med hjälp av SPSS (statistikprogram). En enkätundersökning med samtliga BBIC-handläggare har genomförts med ett deltagande av 96% ( 78 st .). Dessa bägge delstudier kommer att presenteras under januari år 2011. Den tredje delen, en intervjustudie med ett urval av 15 handläggare har planerats och påbörjats (med sju personer). Resterande intervjuer är inplanerade att äga rum under januari 2011.

Vuxna och missbruk

Av Riitta Eriksson
Diskussioner i FoU-rådet av situationen för vuxna med missbruk ledde till att tjänstemännen i kommunerna inom nordost efterlyste en gemensam utvärdering av vård och behandling för vuxna med missbruksrelaterade problem. Den vanligaste formen av missbruk/skadligt bruk och beroende är enligt tjänstemännen i dessa kommuner missbruk av alkohol. Även illegala droger som amfetamin, kokain,heroin och cannabis förekommer men även så kallade "nätdroger". Syftet med projektet Vuxna och missbruk är att undersöka framgångsfaktorer inom vård och behandling samt hur situationen för personer med missbruk/beroende ser ut. Studien baseras på 16 intervjuer med informanter som deltagit i vård och behandling. Projektet har finansierats med medel från Länsstyrelsen och FoU Nordost i Stockholms län.
 
Implementering av nationella riktlinjer för missbruk och beroende samt Stockholms läns policy — genom Länsstyrelsens "Ett kontrakt för livet"
En styrgrupp bildades 2008 som förberett arbetet för implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och policy där representanter för kommuner, landsting, psykiatri, primärvård och kriminalvård ingår. Styrgruppen har träffats en gång per termin även under 2010 och följer implementeringsarbetet kring riktlinjer och policy. Efter startkonferensen i januari 2009 har fyra till sex arbetande seminarier genomförts i respektive kommun (totalt 39 stycken), med representanter från samtliga arbetsområden. Presentation av arbetet har gjorts i de sju kommunernas socialnämnder samt i landstingsstyrelsen för länets norra del. Som en del av implementeringsarbetet har riktlinjerna presenterats för studenterna på Institutionen för socialt arbete termin fyra.

 
Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) och Hälso och sjukvårdsnämnden (HSN)  genom "Kunskap till praktik"

En processledare arbetar tillsammans med kommunerna för utvidgad samverkan mellan kommun och landsting genom lokala samråd samt lokala samverkansavtal utifrån Stockholms läns policy. Lokala samråd har uppdaterats eller nybildats i samtliga kommuner. Varje lokalt samråd har skrivit en genomförandeplan för 2010 och lokala aktiviteter har genomförts utifrån nämnda plan. Ett flertal medarbetare i kommunerna har deltagit i processledarutbildning i KSL:s — HSN:s regi. Ett nätverk i Nordost har bildats utifrån det processarbete som pågår. Nätverket består av representanter från kommun, landsting och kriminalvård i nordost och träffas en gång per termin. En BAS-utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende genom SKL har planerats och genomförts tillsammans med representanter från beroendecentrum Stockholm, FoU Nordost, Nordväst och Södertörn, Stockholms stad samt kriminalvården. Sammanlagt har 1800 medarbetare deltagit i utbildningen som genomförts vid två tillfällen på Oscars-teatern i Stockholm.

 
"Var sin hand" Projektansökan till Socialstyrelsen om samsjuklighet och samverkan

Ett treårigt projekt kring missbruk, psykisk ohälsa och samverkan har sökts och beviljats av Socialstyrelsen. Projektmedel beviljas och betalas ut ett år i taget, med början 2011. Medsökande förutom de sju nordostkommunerna genom FoU är psykiatrin och beroendevården. Projektet består av en undersökande del och en seminarie- och föreläsnings-del. Den undersökande delen bygger på fokusgruppsintervjuer med förutom brukargrupper, personal från beroendevården, socialtjänsten, primärvården och psykiatrin. (se bil)
 
 
Projekt om barns delaktighet

FoU Nordost har anmält intresse till Stiftelsen Allmänna Barnhuset om att medverka i ett nationellt projekt i syfte att öka barns och ungdomars delaktighet i socialtjänstens arbete. Projektet ska genomföras i regi av FoU-miljöer som var och en under ledning av en cirkelledare tillsammans med kommunernas medarbetare deltager i en forskarcirkel där man gemensamt utforskar och försöker att formulera hållbara strukturer för brukarmedverkan av barn och unga.  Arbetet planeras att pågå 6- 8 månader med start september 2011 genom en uppstartskonferens och avslutas med en redovisningskonferens. Beräknad  tidsåtgång är 1½ - 2 dagar/medarbetare och månad. Anmälan om intresse har inkommit från fyra av kommunerna där (totalt åtta) medarbetare har utsetts av verksamhetsansvariga chefer. Medarbetare från både myndighets- och utförarsidan har utsetts. Stiftelsen Allmänna Barnhuset kommer endast att erbjuda plats för sju FoU-miljöer att medverka och besked om vilka som får vara med förväntas under första kvartalet 2011.
Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar i Stockholms län Samarbetsprojekt mellan FoU Nordost, FoU Nordväst och FoU- Södertörn

Inledning

Cirka 100 000 barn och ungdomar lever på flykt utan sina föräldrar i Europa i dag. Under åren 1989 till 2004 beräknas cirka 8000 barn och ungdomar ha kommit till Sverige (Rädda Barnen, 2004). Antalet har ökat de senaste åren; 2009 kom 2250 barn.

 
Den mest kritiska perioden för dessa barn/ungdomar är den första tiden i Sverige och hur mottagandet ser ut. Rädda Barnen påtalar att många av dessa barn/ungdomar inte får det psykosociala stöd som de behöver och hävdar att försvinnanden och allvarliga suicidförsök förekommit i stor omfattning bland de ensamkommande barnen/ ungdomarna (a.a.).
 
I Stockholms län finns 23 kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn sedan regeringens Prop. 2005/06:46 kom. Även om socialtjänsten i många av dessa kommuner under slutet av förra seklet och början av detta tagit emot ensamkommande flyende barn, finns anledning att fråga — hur tar vi emot dessa barn idag, på vilket sätt, med vilka ambitioner och med vilket resultat?

 Det finns några goda exempel på bra kommunalt omhändertagande, med introduktion och kontinuitet som ger ungdomar en bra start i det nya hemlandet (Rädda Barnen, 2005). Men frågan är — hur blir det sedan?

 År 2009 beviljades 63 procent av de ensamkommande barnen uppehållstillstånd (Fälldin & Strand, 2010). Risken att bli avvisad och kontrollen kan medföra att ensamkommande barn inte söker asyl, utan lever utan skydd i Sverige och Europa (Rädda Barnen, 2005).

Kunskapsläget

Genom studien avser vi att söka svar på nedanstående frågor.
Organiseringen av mottagandet? Huvudman? Finns gemensamma modeller — gör man på olika sätt? På vilken grund bygger man sitt handlande? Utgår man från någon form av aktuell kunskap om barnens situation?

Är alla barn "offentliga"? De "gömda" barnen - utan papper? Vet vi om de finns i våra kommuner — hur kan vi få reda på det?

Aktuell forskning

Migration och olika staters invandrings- och flyktingpolitik för att möta ensamkommande flyktingbarn/ungdomar får avgörande betydelse för barn (O´Conell-Davidsson & Farrow, 2007). Detta uppmärksammas också allt mer av olika organisationer som verkar för barns rätt i samhället. Problemet är bara att dessa i första hand tenderar att fokusera på mindre grupper av barn, utsatta för trafficking, som är gatubarn eller på annat sätt utnyttjas, vilket snedvrider bilden av alla barn som migrerar (a.a.). I stället bör större fokus sättas på varför barn migrerar, barns rättigheter och barns behov. Samtidigt bör bilden av "det sårbara" ensamkommande flyktingbarnet modifieras, till förmån för att ställa frågor som rör barns rättsliga position, ekonomisk utsatthet, rasism, främlingsfientlighet och andra former av diskriminering (a.a.). Det som särskilt bör uppmärksammas i förhållande till ensamkommande barn är att de är särskilt sårbara i den bemärkelsen, att de tillhör en grupp som riskerar fattigdom och utanförskap om inte deras rättsliga position och behov av skydd uppmärksammas (a.a.).

Det framhålls vidare att migrationen i sig inte behöver få negativa konsekvenser för ett ensamkommande barn — för deras hälsa, utbildning och utveckling i övrigt. Tvärtom, eftersom de ju kommer från förhållanden som i många fall innebär att de utsätts för rättsliga övergrepp, som är bra mycket allvarligare än de som de kan möta om de tar sig till ett annat land. Flera studier visar också att barnen själva rapporterar goda erfarenheter av sin migration. Utmaningen för de organisationer som värnar barns rätt i samhället är i stället att utveckla strategier för att förhindra att de utsätts för rättsliga övergrepp med hänsyn till deras önskningar och synpunkter och respekt för att många barn som migrerar har egen handlingskapacitet (a.a.).

Studiens syfte

Denna studie avser att ta reda på hur det går för de ensamkommande barnen/ungdomarna som kommit till Sverige och som placerats i kommunerna i Stockholms län under 2007 och 2008. 
Studien ska undersöka hur arbetet med de ensamkommande barnen/ ungdomarna organiseras i de olika kommunerna och vilka föreställningar om omhändertagande som organiseringen av mottagandet kan knytas till samt undersöka vad utfallet blir över tid för barnen.

Vad vi vill göra

Ta reda på hur många barn som kommunerna i Stockholms län har tagit emot/ planerar ta emot
Hur de organiserar sitt mottagande
Hur arbetar man med de ensamkommande barnen?
Kunskapsutveckling — var hämtar "aktörerna" sin kunskap om barnen ifrån?
Barnens livssituation vid ankomst
Vilka behov av stöd och hjälp uttrycker barnen/ungdomarna?
Hur ser tiden ut mellan ankomst och placering?
Kritiska situationer under asyltiden: hur handskas barnet/ungdomen med denna situation, som en meningsskapande aktör?
Vad sker fram till placering/avvisning?
Vad innebär beslutet om asyl, hur handskas barnen med det?
Vad händer med dem som avvisas?
Att få asyl i Sverige, hur använder barnen det positiva beskedet i sin vardagstillvaro?
Barns berättelser om vad de önskar, förväntar sig, oroar sig över
Hur går det sedan — efter tre år, efter fem år.....?

Metodansats

Longitudinell studie av alla barn som kommer till länets kommuner
Kartläggning via intervjuer till kommunernas handläggare
Kontinuerlig uppföljning med samtal med kommunens personal för att kartlägga hur man ser på de ensamkommande barnen som klienter inom socialtjänsten
Personliga intervjuer med ett antal barn/ungdomar, återkommande under en femårs- period

Studiens nytta

Metodutveckling
Kunskap om vilka barn som ska placeras var, hur, när

 
Projekt om barns delaktighet

FoU Nordost har anmält intresse till Stiftelsen Allmänna Barnhuset om att medverka i ett nationellt projekt i syfte att öka barns och ungdomars delaktighet i socialtjänstens arbete. Projektet ska genomföras i regi av FoU-miljöer som var och en under ledning av en cirkelledare tillsammans med kommunernas medarbetare deltager i en forskarcirkel där man gemensamt utforskar och försöker att formulera hållbara strukturer för brukarmedverkan av barn och unga.  Arbetet planeras att pågå 6- 8 månader med start september 2011 genom en uppstartskonferens och avslutas med en redovisningskonferens. Beräknad  tidsåtgång är 1½ - 2 dagar/medarbetare och månad. Anmälan om intresse har inkommit från fyra av kommunerna där (totalt åtta) medarbetare har utsetts av verksamhetsansvariga chefer. Medarbetare från både myndighets- och utförarsidan har utsetts. Stiftelsen Allmänna Barnhuset kommer endast att erbjuda plats för sju FoU-miljöer att medverka och besked om vilka som får vara med förväntas under första kvartalet 2011.
 
Externa uppdrag

En av FoU Nordosts medarbetare har blivit invald att deltaga som FoU-miljöernas representant i Socialstyrelsens referensgrupp i arbetet med Allmänna Råd för medarbetare inom socialtjänstens barn- och ungdomsenheter.

En medarbetare är aktiv i det regionala FoU-arbetet i Stockholms län.
 
Personalen på FoU Nordost ingår i forskargrupper på Stockholms universitet. En person deltar också i forskningssammanhang som arrangeras av adoptionsorganisationerna i samarbete med adoptionsforskare.
 
Två personer från FoU Nordost var inbjudna till Unisa (University of South Afrika) till en konferens "Democracy, Human Rights and Social Justice in a New Global Dispensation — Challenges and Transformations" i februari 2010, där de presenterade projektet Ensamkommande flyktingbarn. Projektet presenterades också av dessa två medarbetare vid FoU-Välfärdskonferens i september 2010 samt vid ett seminarium anordnad i samband med publicering av en artikel i Invandrare & Minoriteter (5-6 2010) vid Multikulturellt Centrum i Fittja i november. Två medarbetare deltog också vid ett nordiskt nätverk "Nordic Network for Reseach on Refugee Children" i Göteborg i december 2010. En medarbetare är också representerad i referensgruppen för KSL:s projekt om ensamkommandeflyktingbarn i Stockholms län.
 
Två medarbetare har presenterat Implementering av Nationella riktlinjer och Missbrukspolicy i sju socialnämnder inom nordost samt för landstingsstyrelsen för norra länet.
Presentation av riktlinjer och policy har gjorts regelbundet för studenterna på Institutionen för socialt arbete termin fyra.

Publicerad artikel 2010 i Invandrare & Minoriteter
 
Hur ska barnen bemötas?
Författare: Riitta Eriksson, Katarina von Greiff, FoU Nordost, Åsa Sjöberg Backlund, FoU-Nordväst, Eva-Marie Åkerlund, FoU-Södertörn
Två huvudfrågor som ställs i en treårig studie av socialtjänstens mottagande av ensamkommande flyktingbarn är: Hur blir barn som flytt ensamma till Sverige bemötta av samhället? Hur ser deras livssituation ut under den första tiden i det nya landet? Tidigare var det Migrationsverkets ansvar att ordna boende för barnen, något som fick växande kritik för att myndigheten satt med dubbla roller gentemot barnen. Förutom själva mottagandet skulle de även behandla barnens asylsökningar. Sedan juli 2006 är ansvaret delat mellan stat och kommun — Migrationsverket ansvarar för asylprocessen och socialtjänsten för barnens boende, skolgång, hälsofrågor etcetera.
Enligt artikeln är det bland annat följande frågor som väntar på svar:
"Hur kan samhället på ett bättre sätt bemöta barnens individuella behov och göra dem mer delaktiga i de beslut som rör deras liv i Sverige?
Hur kan man stödja barnen i att behålla viktiga relationer med anhöriga och samtidigt skapa nya relationer i Sverige?
Hur kan man stödja barnens språkutveckling i deras eget språk/egna språk och i svenska för att underlätta inkludering i samhället?"

Publicerad FoU-rapport 2010

Attundaskolan är en resursskola för högstadieelever som socialtjänstens individ- och familjeomsorg i Täby kommun är huvudman för.
 
Syftet med denna rapport har varit att undersöka hur några före detta elever upplevde sin skolgång på Attunda samt att ta reda på om de anser att tiden på Attundaskolan haft någon betydelse för dem. Författaren har utforskat vilken betydelse tiden på Attundaskolan har haft för deras fortsatta skolgång, fritid, samt avseende relationen till deras föräldrar. Bakgrundsvariablerna civilstånd, sysselsättning, försörjning, bostadssituation samt utbildningsnivå kartlades hos intervjupersonerna för att kunna ge en bild av deras livssituationer vid intervjutillfället.
 
Samtliga av de intervjuade hade en mycket problematisk skolsituation innan de började på Attundaskolan. Problematik som nämndes var bl.a. skolk, svaga studieresultat och upprepade konflikter. Merparten hade en problematisk relation till båda eller den ena av sina föräldrar. Drygt hälften av de intervjuade ägnade sig åt normbrytande beteende på fritiden.

Flertalet av intervjupersonerna upplevde skolgången på Attunda som positiv eller mycket positiv bl.a. utifrån att de där gavs möjligheter och stöd att klara av sina studier samt förhindrades att skolka. Flera av dem beskriver att det blev en vändpunkt för dem. En av de unga kvinnorna var mycket missnöjd med sin tid på Attundaskolan. Hon kände sig felplacerad och beskriver att hon påverkades i negativ riktning av skolkamraterna på Attunda. En av de unga männen tyckte att skolan var meningslös oavsett vilken skola han gick i.
 
Utifrån de undersökta bakgrundsvariablerna tycks det stora flertalet av intervjupersonerna i dagsläget vara väl integrerade i samhället.

Rapportens författare, Anders Delryd, är socionom och är verksam på Origo Ungdom som är en lokal öppenvårdsmottagning i samarbete mellan Täby kommun/ Social omsorg och Stockholms läns landsting/ beroendecentrum Stockholm. Målgruppen är ungdomar/unga vuxna mellan 13-25 år med missbruks-/beroendeproblematik.

Beviljade medel för 2010 och 2011

Påbörjade projekt
Projekt 704-06-14123 Vuxna och missbruk. Resterande belopp 64 000 (20%) rekvireras när slutredovisningen är inlämnad.
 
Projekt 704-07-54021, Utvärdering av ASI, MI och ADDIS. Resterande belopp; 244 000 kr (40%) utbetalades 2010-06-30 och resterande belopp 122 000 kr (20%) rekvireras när slutredovisningen är inlämnad.

Projekt 704-05-10191, Placerade barn och ungdomar i HVB-hem, Resterande belopp; 64 000 kr (20%) rekvireras när slutredovisningen är inlämnad.
 
Projekt 704-08-18289, Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård; belopp;
1 200 000 kr. Projektet löper under två år. Under 2009 utbetalades 870 000 kr och under 2010 330 000 kr. 
 
Projekt 704-08-32599, Implementering samt utvärdering av BBIC. Projektet löper under två år. Belopp; 216 000 kr.
 
Projekt E 81-203 (EF-nummer), Diarienummer 51-2008-15310, Ensamkommande flyktingbarn/ungdomar i Stockholms län; belopp 2. 467 170 kr. Projektet löper under tre år och är ett samarbetsprojekt med FoU Nordväst och FoU Södertörn. FoU Södertörn är projektägare.
 
Projekt från FoU Nordost och lokal hälso- och sjukvård angående processtöd för den lokala utvecklingen av missbruks- och beroendevården som omfattar alla sju nordostkommuner har beviljats 300 000 kr av KSL och HSN för att fortsätta med processtödet i kommunerna år 2010. Även 2011 har nordostkommunerna fått 300 000 kr.
 
Beroendecentrum i Stockholm betalar 50 000 kr till FoU Nordost i arvode för att två personal från enheten arbetetat med Bas-utbildningen.
 
Projekt Dnr 28618/2010 har beviljats medel från Socialstyrelsen för ett treårigt projekt Var sin hand — Organisationskulturers betydelse för arbetet med samsjuklighet. För 2011  har 681 000 kr beviljats. 

Ekonomi-Bokslut (se Bilaga 1)

FoU Nordost grundfinansieras genom kommunal basfinansiering. Det kommunala bidraget är 80 000 kronor per kommun. Dessutom tillkommer en rörlig avgift på 5 kronor/kommuninvånare och år. Det kommunala bidraget är på 1 870 820 kr.

Under 2010 har projektmedel erhållits från Länsstyrelsen, Europeiska flyktingfonden,KSL och HSN samt Beroendecentrum på 1 170 130 kronor. 123 814 kronor är överförda från balanskonto från 2009. Den totala summan för 2010 års budget är 3 164 762 kronor. Summan för utgifterna under året uppgår till 3. 164 762 kronor vilket innebär att budgeten är i balans.

 
Bilaga 1
EKONOMISK REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅR 2010
 

INTÄKTER 3.164 762
Därav:  
Kommunalt bidrag 1.870 820
Projektbidrag från Länsstyrelsen, Europeiska flyktingfonden och KSL, HSN samt beroendecentrum 1.170 130
Överföring från balanskonto för 2009 123 812
   
KOSTNADER  
Löner 2.411 957
Projektkostnader  154 030
Tryckkostnader, litteratur   20 188
Lokalkostnader( hyra, städning, el, m.m) 329 069
Inköp av tjänster  110 827
Datorer, hyra, reparationer ó tele 13 080
Huvudmannaskap-arbetsgivaransvar    99 000
Övrigt   26 611
   
SUMMA 3. 164 762
ÅRETS RESULTAT Budgeten är i balans
FoU Nordost, Svärdvägen 27, Plan 7, Danderyd (T-bana Mörby C)          Sidansvarig: Lotta Berg Eklundh